Dra som företag nytta av lagstadgade subventioner, rabatter och skattelättnader genom att visa upp ett intyg på ett certifierat energiledningssystem.
Energihantering enligt standarden ISO 50001
Företag står idag inför den verksamhetsrelaterade utmaningen att sänka energiförbrukningen och energikostnaderna för att kunna bibehålla lönsamheten. På senare år har det skett stora förändringar av lagstiftningen. Dessutom tillmäts klimatskydd och hållbarhet en allt större vikt i samhället. Genom att implementera ett energiledningssystem hjälper du ditt företag att reagera på det allt starkare trycket från regering och samhälle att agera både hållbart och framtidsorienterat.
Grunder
Vad är energiledning enligt standarden ISO 50001?
Ordet energiledning består av orden ”energi” och ”ledning”. Ledning och styrning handlar här om hur företagsprocesser ska styras för att uppnå företagets mål. Hit räknas också hur företagspolicyn omsätts i praktiken när det gäller förbättring av Energy Performance, alltså energirelaterad prestanda. Begreppet ”energirelaterad prestanda” står i detta sammanhang för de tre parametrarna energiförbrukning, energieffektivitet och energianvändning. Det sistnämnda avser t.ex. omställningen från konventionell till förnyelsebar energi – en ändring av energin som används.
Vad har energiledningen för mål och vad är den bra för?
Minska dina kostnader med målinriktad kontinuerlig reducering av energiförbrukningen, öka energieffektiviteten och ändra energianvändningen med hjälp av PDCA-cykeln (Plan, Do, Check, Act) inom ramen för energiledning.
Ta de första stegen mot att driva verksamheten mer hållbart för att aktivt bidra till att skydda klimatet. Dessutom främjas på så sätt företagets image.
Vilka är de övriga standarderna inom ramen för ISO 50000-serien?
PDCA-cykeln
Hur fungerar energiledning enligt ISO 50001? Och vad är PDCA-cykeln?
PDCA-cykeln är grunden för alla moderna hanteringssystem. PDCA står för faserna i det iterativa, systematiska tillvägagångssättet: Plan, Do, Check och Act (planera, gör, kontrollera, agera).
Plan-fasen
Kärnan i Plan-fasen är att ta reda på i vilka områden den väsentliga energianvändningen äger rum, de s.k. Significant Energy Use (SEU) Areas. Grunden för detta är en betydande energiförbrukning eller en hög förbättringspotential för energirelaterad prestanda.
Här undersöker du t.ex. den egna energiförbrukningen, eventuellt slöseri med energi eller hur effektiva enskilda anläggningar och anläggningsgrupper är. Hit räknas även analys av arbetsuppgifter och processer i företagets praktiska verksamhet.
För en mätbar utvärdering av de olika energianvändningsområdena, SEU, definierar du Energy Performance Indicators (EnPI, energinyckeltal) och bestämmer respektive tillhörande Energy Baseline (EnB, energibas) som referensvärden.
Do-fasen
Baserat på det faktiska tillståndet och din företagsinterna analys beslutar du om åtgärder för att optimera energianvändningen och eliminera ineffektiva processer.
Därefter implementerar du de planerade åtgärderna i företaget under Do-fasen.
Check-fasen
I Check-fasen måste du kontrollera om de genomförda åtgärderna verkligen har lett till det planerade resultatet. Här används de definierade energinyckeltalen EnPI och jämförs med energibaserna EnB och det uppsatta energimålet.
Om kontrollen visar att det avsedda målet inte har uppnåtts, måste du bestämma lämpliga korrigerande åtgärder.
Act-fasen
Dessa korrigerande åtgärder genomför du i Act-fasen för att ändå försöka nå de ursprungliga målen. Så uppnår du de energimål du satt upp för att förbättra din energirelaterade prestanda.
Efter denna fas börjar cykeln om på nytt, vilket gör att du uppnår en iterativ och kontinuerlig förbättring av energirelaterad prestanda och på så sätt kan driva verksamheten mer hållbart.
Energiformer och nyckeltal
Vilka former av energi undersöks i en energiledningsprocess?
Denna process genomförs med alla viktiga energikällor på företaget. Både inköpta och självproducerade.
Detta gäller oftast elektrisk energi som t.ex. köps in som extern elmix, men också sådan energi som ditt företag självt producerar, t.ex.. med solcellsanläggningar eller lokala kraftvärmeverk.
Hit hör även termisk energi för uppvärmning eller kylning, t.ex. från konventionella byggnadsvärmesystem och klimatanläggningar eller processvärme i form av ånga. På vissa företag innefattar detta även generering av pneumatisk energi i form av tryckluft med kompressorer.
Om ditt företag omvandlar en inköpt energikälla till en annan energiform är dessutom omvandlingens effektivitet och verkningsgrad viktiga. Till exempel då elektrisk energi används för att med en kompressor generera tryckluft och därmed pneumatisk energi.
Vad är energinyckeltal, vilken energi grundar de sig på och vilka är motsvarande energimål?
Begreppet Key-Performance-Indicator (KPI, nyckeltal) kommer från företagsekonomin. Med nyckeltal går det att kvantifiera olika faktorer som är avgörande för ett företags framgång.
Detta gäller även inom energiledning i form av Energy Performance Indicators (EnPI, energinyckeltal), som gör att du kan mäta, övervaka, analysera och utvärdera energirelaterad prestanda i företaget. Energinyckeltalet är måttet på denna energirelaterade prestanda. Talet är en relativ storhet där du t.ex. sätter maskinens absoluta förbrukade energi i relation till antalet producerade enheter för att erhålla den specifika energiförbrukningen.
Energy Baseline (EnB, energibas) är däremot ett kvantitativt referensvärde för en fastlagd tidsperiod som bas för att jämföra energirelaterad prestanda. Du har t.ex. registrerat en gammal maskins specifika energiförbrukning under en viss tidsperiod som bl.a. tar hänsyn till fluktuationer beroende på årstider.
För att kontrollera resultatet av de vidtagna åtgärderna, jämför det aktuella värdet vid tidpunkten för rapporten med energinyckeltalens utgångspunkt och det tidigare definierade energimålet. Som åtgärd har du t.ex. bytt ut en gammal maskin mot en ny som är effektivare och modernare. Vid samma antal producerade enheter som i referenstidsperioden kan du nu kontrollera om sänkningen av den specifika energin med effektivitetsåtgärden gav resultat.
Vid benchmarking handlar det däremot i princip om att jämföra likvärdiga anläggningar, maskiner, processer etc. med hjälp av energinyckeltal. Du kan eventuellt få insikter om optimeringsåtgärder för att öka energieffektiviteten i företaget. Förbättringar kan dels uppnås kortsiktigt baserat på fastställda Best-Practice-fall, dels på medellång och lång sikt genom en kontinuerlig inlärningsprocess i företaget.
