Företaget är till en början baserat på Huysenallee i Essen. Under 1920-talet flyttar företaget in i lokaler under arkaderna vid Essens centralstation.
Bilden visar det unga företagets neonskylt.
Vi har uppnått och påverkat mycket sedan grundandet i Essen 1923. Vi ger dig en översikt över nästan 100 år med Phoenix Contact – präglat av innovativ teknik och lett av ansvarskännande människor. Ta en titt på några viktiga milstolpar på vår väg från ett familjeföretag till en global aktör inom anslutningsteknik.
Efter första världskriget vill Hugo Knümann starta ett eget företag. Före kriget arbetade handelsmannen i södra Tyskland, nu återvänder han till sin hemstad Essen. Den 5 maj 1922 grundade han Phönix Elektro- und Industrie Bedarfsgesellschaft. Företagets syfte är ”Handel med elbutiker och industriprodukter”.
Men på den tiden var en reglerad företagsamhet fortfarande utesluten. I konflikten om tyska skadestånd ockuperar franska trupper Ruhrområdet 1923. På den tyska sidan kulminerar konflikten i hyperinflation. Först när detta upphörde genom införandet av Rentenmark kunde Knümann äntligen inleda sin verksamhet.
Företaget är till en början baserat på Huysenallee i Essen. Under 1920-talet flyttar företaget in i lokaler under arkaderna vid Essens centralstation.
Bilden visar det unga företagets neonskylt.
Hugo Knümann, född 1884, kom från en möbelbutikssläkt i Essen.
Själv känner han att han har varit köpman i hela sitt liv. Han har ingen egen produktion. Företaget är ett renodlat distributionsföretag och Knümann är ute på vägarna varje dag för att ta emot beställningar och distribuera sina produkter.
1920-talet är kolets, järnets och stålets gyllene år i Ruhrområdet. Industrialiseringen främjar också handeln i staden Essen. Många av Knümanns viktiga kunder finns i närheten av centralstationen.
1928 äger ett avgörande möte rum: Hugo Knümann träffar RWE-ingenjören Heinz Müller. Han berättar om 10-poliga keramiska block, som dock är mycket oflexibla på grund av sin blockkaraktär. Då kläcker Knümann idén att separera blocken och placera dem individuellt i radplintar på en DIN-skena. Radplinten är född. Uppfinnaren är Hugo Knümann, vilket framgår av en senare patentbeskrivning.
Den första radplinten för kraftverk som kan monteras på DIN-skenor.
Den ursprungliga patentspecifikationen är visserligen inte längre tillgänglig. I senare patentbeskrivningar hänvisas dock till en äldre version där Hugo Knümann anges som ”uppfinnare”.
RWE är en av Tysklands viktigaste energileverantörer och var tidigt en av Knümanns kunder.
Här: RWE-neonskylt i Essen, omkring 1930.
De första radplintarna visar också hur nära RWE är knutet till det unga företaget: De är präglade med ”RWE-Phönix”.
På 1930-talet hade Knümanns företag, som nu hette Phönix Elektrizitätsgesellschaft, redan ett dussin anställda. Men Phönix, liksom många andra företag, är inte förskonat från kaoset under nazitiden. Enligt de få existerande källorna Knümann och hans personal inte politiskt aktiva. När andra världskriget bryter ut 1939 anmäler många kunder till företaget att det är extra bråttom – vapentillverkning har nu särskild prioritet.
Kriget når även Essen: Den 13 mars 1943 drabbas företagets huvudkontor av bombningar. Knümann bestämmer sig för att flytta företaget: Genom en släkting kommer han i kontakt med den lugna staden Blomberg i Ostwestfalen-Lippe. I den lilla stadens medborgarhus startar nu en provisorisk produktion.
Efterkrigsfoto på järnvägsstationen i Essen med krigsförstörelse i bakgrunden.
Gruvorna i Essen och företaget Krupp är en viktig del av krigsekonomin. Nazisterna framhåller staden som ”Rikets vapenfabrik”. Här: Zeche Zollverein, foto taget 1949.
1937 började Ursula Lampmann som 17-årig handelsanställd hos Phönix Elektrizitätsgesellschaft.
Till en början arbetade hon på kontoret, men redan 1943, vid flytten till Blomberg, blev hon prokurist. Under de följande årtiondena spelade hon en avgörande roll vid utformningen av företaget.
Efter kriget träffade Hugo Knümann högspänningsingenjören Josef Eisert genom en gemensam vän som var patentadvokat. När Knümann avlider 1953 övertar Josef Eisert och Ursula Lampmann ledningen av företaget. Eisert hade tidigare haft en ledande ställning på Siemens – han var utvecklare av rang, hade många plintpatent och påbörjade sitt arbete i företaget 1949.
Under Josef Eisert genomgick företaget en grundläggande förändring: från ett rent försäljningsföretag blev det ett företag med egen produktion: det dröjde inte länge innan verktygstillverkning, plasttillverkning, skruvmejselverkstad, montering, låssmedja, lager och distribution etablerades i Blomberg.
Den lilla Phönix-personalen framför Blombergs medborgarhus, där företaget först var inhyst.
Det är framför allt kvinnor som styr händelseutvecklingen vid denna tid. Dagens nyckelord är pragmatism: den stora hallen används som monteringslokal och den långa bowlingbanan i källaren omvandlas till ett reservdelslager.
Efter kriget är Phönix Elektrizitätsgesellschaft representerat på många mässor. Här träffar Josef Eisert företagarna Ernst Noelle och Eugen Berg från Sauerland. Det sägs att de tre herrarna hade en livlig diskussion om tillverkning av elektriska produkter. Ur den mässkontakten utvecklas ett nära samarbete.
Ingenjören Josef Eisert har format idén om djupt eget värdeskapande på Phoenix Contact.
Än idag tillverkar företaget nästan allt som behövs för sina produkter självt – från maskiner till verktyg och t.o.m. skruvar.
Sedan 1950-talet har Phönix Elektrizitätsgesellschaft köpt stansade och böjda delar för produktionen från Noelle & Berg i den närliggande tyska regionen Sauerland – idag dotterbolaget Phoenix Feinbau i Lüdenscheid. Samarbetet med Noelle & Berg markerar starten för Phoenix Contact-koncernen och en milstolpe på vägen mot oberoende av leverantörer.
1957 byggs den första produktionshallen vid Flachsmarkt i Blomberg. Det är här som pressverkstaden för härdplast, skruvmejselverkstaden, monteringen och distributionen är inrymda. Beslutet att stanna kvar i Blomberg var därmed fattat. 1966 flyttar även förvaltningen, som tidigare hade varit kvar i Essen, till Flachsmarkt.
Noelle und Bergs produktsortiment omfattar inledningsvis ljusstakar, plaketter, brickor och kontaktdelar.
1955 går företaget samman med Phönix Elektrizitätsgesellschaft.
För att säkerställa oberoende även när det gäller personalen börjar Phönix Elektrizitätsgesellschaft utbilda sin egen personal 1957: Erhard Hönig (3:e från vänster bak) och Helmut Conrad (2:a från höger) är företagets första lärlingar. Du lär dig yrket som verktygstillverkare.
När den första produktionshallen byggdes vid Flachsmarkt fattades beslutet om att inte flytta från platsen Blomberg. Här byggs nya hallar vartefter.
1961 började Klaus Eisert arbeta på företaget direkt efter att ha avslutat sina studier. Han började som konstruktör inom utveckling och tog över försäljningen och marknadsföringen efter flytten till Blomberg 1966. Brodern Jörg Eisert följde honom 1962 och Gerd Eisert kom 1972. Jörg Eisert tog över produktionsområdet och senare även ledningen av Phoenix Feinbau. När Gerd Eisert anlände kom utlandsverksamheten igång på allvar. Han etablerade ett antal utländska representationskontor och internationella dotterbolag.
När Josef Eisert dog 1975 hade han utökat sortimentet av radplintanordningar, startat en egen produktion med maskinbyggnation och gjort företaget oberoende av leverantörer. Då fanns det elva byggnader på fabriksområdet. Från och med nu tog Eisert-trion över ledningen av företaget tillsammans med Ursula Lampmann.
Josef Eisert (mitten) och sonen Jörg (2:a från höger), 1960-talet.
Jörg Eisert dör i en bilolycka 1979 på väg från Blomberg till Lüdenscheid.
En ny vind blåser också inom reklambranschen. Phönix Klemmen, som företaget numera heter, har gott självförtroende tack vare företagets positiva utveckling.
Eisert-trion representeras också av sitt eget fotbollslag, FC Phönix.
1974 presenteras MKDS-minikontakten för tryckta kretsar på elektronica-mässan i München och blir modell för standardskruvanslutningen på kretskort. Framgången på MKDS markerar början på en epok för det ”gröna” elektronikprogrammet. Produktportföljen fortsätter att expandera i riktning mot elektronik. Kretskortsplintar, kretskortskontakter, reläer, omvandlare och många andra elektroniska produkter kommer med i produktkatalogen. 1983 kommer produkterna för överspänningsskydd.
1987 introduceras fältbussystemet INTERBUS på Hannover Messe. Detta skapar grunden för industriella nätverk hos Phoenix Contact. Nätverket för seriell dataöverföring ger en systemövergripande transparens från givaren till styrsystemet och används för att automatisera produktionsanläggningar.
1981 uppstår Phoenix Contact ur Phönix Klemmen. Det nya namnet kommer att göra varumärket enhetligt användbart. Det engelskspråkiga namnet gör företagets internationella inriktning tydlig.
Med INTERBUS träffar Phoenix Contact tidens nerv: Företaget grundar ”Alliance for Industrial Networking” tillsammans med andra medelstora företag för att gemensamt utveckla ämnet vidare. Här: Monter på Hannover Messe 1994.
För att skydda känsliga enheter och systemelektronik mot överspänningar utvecklar Phoenix Contact skenmonterade absorptionstekniska enheter, som har marknadsförts under varumärket TRABTECH sedan 1985.
Under 1990-talet växer företaget stadigt. Efter Tysklands återförening utvidgas det tyska distributionsnätet till det gamla Östtyskland. För att etablera affärsrelationer och hitta distributionspartnerskap reser Gerd Eisert outtröttligt runt i världen.
Sedan den första utländska filialen öppnades i USA 1981 har försäljningsbolag etablerats på alla kontinenter. Det oberoende testinstitutet Phoenix Testlab i Blomberg påbörjar sin verksamhet 1994. Den kvalificerar sig för många testackrediteringar under de kommande åren. Sedan millennieskiftet täcker Phoenix Contact hela värdekedjan inom automation, med egen styrteknik och nära samarbete med det senare koncernbolaget KW-Software.
Bara under 1990-talet expanderar Phoenix Contact-koncernen med 21 dotterbolag. 1993 grundar Phoenix Contact ett dotterbolag i bland annat Nanjing i Kina.
1994 etablerar Phoenix Contact sitt eget elektroniksäte i Bad Pyrmont. Kurortens nya dotterbolag specialiserar sig på att utveckla och producera elektroniska moduler och automationsteknik.
Fr.o.m. 1996 används SMT-teknik (Surface Mount Technology) som en ny produktionsteknik för bestyckning av kretskort med komponenter.
Phoenix Contact-koncernens testlaboratorium öppnas till en början under namnet EMV-Test (elektromagnetisk kompatibilitet). Sedan 1998 är det oberoende testlaboratoriet verksamt under namnet Testlab.
Numera omfattar laboratoriets verksamhet även stöt-, säkerhets-, vibrations- och värmetester samt tester av effekter av olika miljöpåverkan.
2001 utser aktieägarna fyra nya medlemmar till företagsledningen, som utnämns till VD:ar 2005. 2015 lämnar Klaus Eisert sin position som aktieägare och VD och ägnar sig åt att grunda Phoenix Contacts rådgivande kommitté. Frank Stührenberg tar över som styrelseordförande för företagsledningen.
På 2000-talet har Phoenix Contact åtagit sig att vara föregångare för ”All Electric Society”, en framtid där energi från förnybara resurser finns tillgänglig i tillräcklig mängd och till överkomliga priser. Utöver en kontinuerlig produktion och användning av förnyelsebar energi är en minskning av efterfrågan på primärenergi genom effektivitetsåtgärder och skapandet av intelligenta och nätverksbaserade system nyckeln till en hållbar framtid.
För att kunna använda den förnyelsebara energin behovsanpassat behövs lösningar och teknik för elektrifiering, nätverk och automatisering för att uppnå sektorkoppling.
Parken ”All Electric Society” håller på att byggas i Blomberg. Som en bild av den verkliga världen, nedskalad till 7590 m², visar parken hur energiproduktion, -distribution, -lagring och -förbrukning är sammankopplade med varandra så att energin alltid finns tillgänglig i optimal form där den behövs.
Phoenix Contacts företagsledning jubileumsåret 2023.
På Hannover Messe 2016 presenterar företaget prototypen för den nya High Power Charging Technology och därmed en milstolpe för E-Mobility.