Tillbaka till översikten

Termomagnetiska automatsäkringar

Termomagnetiska säkringar är utrustade med två utlösningsmekanismer: Den temperaturberoende delen av mekanismen består av en bimetall med en värmelindning. Ström som överstiger skyddsenhetens märkström, skapar värme i värmeledaren. Bimetallen böjs och påverkar kopplingsmekanismen tills den kopplar från. Reaktionen på överlastström sker tidsfördröjt.

Den magnetiska utlösningsmekanismen består av en magnetspole och ett dopp- eller fällankare. Ström som överstiger skyddsenhetens märkström, skapar ett magnetiskt fält i spolen. Det magnetiska fältet förstärks med strömmen och ankaret utlöser. När det förinställda gränsvärdet uppnås, aktiverar ankaret utlösningsmekanismen och kopplar från skyddsenheten. Reaktionen på kortslutningsström och för hög överlastström sker inom tre till fem millisekunder.

Märkström och typiska innermotstånd

Märkström (A)Innermotstånd (Ω)Märkström (A)Innermotstånd (Ω)
0,55,060,05
11,18≤ 0,02
20,310≤ 0,02
30,1412≤ 0,02
40,0915≤ 0,02
50,0616≤ 0,02
Tillbaka till ovan

Uppbyggnad

Innerkonstruktion termomagnetisk automatsäkring  

Innerkonstruktion termomagnetisk automatsäkring

Förklaring:

  1. Spolankare
  2. Magnetspole
  3. a) Bimetall med lindat, strömförande värmeelement upp till 5 A
    b) Bimetall, direkt strömförande från 6 A
  4. Utlösningsmekanism
  5. Kopplingsspak TILL/FRÅN
  6. Kopplingskontakt
  7. Kopplingsstång
  8. Förspänningens inställning

 

Tillbaka till ovan

Funktionskopplingsschema

Funktionskopplingsschema för en termomagnetisk automatsäkring

Funktionskopplingsschema för en termomagnetisk automatsäkring

Förklaring:

1. Power in
2. Power out
11. Common
12. Normally closed (NC)
14. Normally open (NO)

Tillbaka till ovan

Utlösningskurvor

Typisk utlösningskurva för termomagnetisk automatsäkring  

Typisk utlösningskurva för termomagnetisk automatsäkring

Termomagnetiska automatsäkringar finns med tre olika karakteristik. Därmed är de lämpliga för alla krav. De olika områdena och funktionerna visas i de typiska utlösningskurvorna.

Förklaring:

a = Arbetsområde termisk utlösning
b = Arbetsområde magnetisk utlösning
t = Kopplingstid (i sekunder)
xl = gånger märkström/utlösningsfaktor
1 = Strömområde för vilket kurvan gäller
2 = Utlösningsområde DC (grå)
3 = Utlösningsområde AC (blå)
4 = Utlösningsmaximum
5 = Utlösningsminimum

Tillbaka till ovan

Kurvan visar att den termiska utlösningen [a] reagerar tydligt senare är den magnetiska [b]. Anledningen är den nödvändiga uppvärmningstiden för den temperaturberoende utlösningsmekanismen. Även mindre ström som föreligger under längre tid registreras som överlastström och kopplas från. Den magnetiska utlösningen reagerar inom mycket kort tid på snabbt ökande ström som överstiger märkströmmen.

Växelström utlöser snabbare än likström vid samma nominella värde. Detta visas med det blå området i kurvan. Principiellt gäller detta förhållande för alla kurvor. Praktisk tillämpning förekommer endast vid användning av säkringar med M1-kurva. Säkringar med SFB- eller F1-kurva utlöser även lika snabbt vid likström så att de skulle reagera för känsligt i drift med växelström. Av denna anledning visas inte utlösningsområden för växelström i SFB- och F1-kurvorna.

SFB-kurva

SFB-kurva  

SFB-kurva

Säkringar med SFB-utlösningskurva erbjuder maximalt överströmsskydd – även i stora anläggningar med långa kabelsträckor.

Skyddsenheter med denna kurva undciker en onödigt tidig frånkoppling vid driftsberoende kortvariga strömspetsar. Samtidigt förhindrar de längre förekommande överlastström som kan medföra farlig värmeutveckling i utrustningen.

Tillbaka till ovan

M1-kurva

M1-kurva  

M1-kurva

Säkringar med M1-kurva utlöser senare är de med SFB- eller F1-kurva. De håller en aning längre för startström men reagerar trögare i felsituationer. Felaktigt blockerade drivningar kan skadas avsevärt till följd av förekommande överlastström.

Jämfört med likströmskurvan är kurvan för växelström en aning framdragen på axeln för den multiplicerade märkströmmen. Växelström innebär att säkringen utlöser även vid lägre multiplicering av märkströmmen.

Förklaring:
Grå kurva: Utlösningsområde för likström
Blå kurva: Utlösningsområde för växelström

Tillbaka till ovan

F1-kurva

F1-kurva  

F1-kurva

Dessa säkringar är inte lämpliga för att skydda drivningar som förorsakar temporär startström som ligger över märkströmmen. Säkringar med F1-kurva utlöser snabbt i överlastsituationer. Detta kan medföra onödigt många frånkopplingar under pågående drift.

Slututrustning som kan skadas även vid kortvarig överbelastning och mindre ökad driftsström, är dock väl skyddade med dessa säkringar.

Tillbaka till ovan

PHOENIX CONTACT AB

Linvägen 2
S-14144 Huddinge
+46 (0)8 - 608 64 00

Denna webbplats använder cookies, genom att fortsätta surfa på webbplatsen godkänner du vår användning av cookies.
Läs vår sekretesspolicy för mer information.

Stäng